Malmö krematorium



Malmös krematorium - historia och utveckling



Malmös första krematorium på Östra kyrkogården med Sigurd Lewerentz som arkitekt invig­des 1932 och var i drift till 1994. Därefter togs det ur bruk och all verksamhet koncentrerades till Limhamnsanläggningen, med anledning av nya miljökrav och att det av antikvarisk hänsyn inte var möjligt att bygga ut inom Östra kyrkogården.


Det andra krematoriet byggdes på Limhamns kyrkogård i en sammanhållen byggnad och i ett plan som även innefattade två begravningskapell, Trons och Uppståndelsens. Anläggningen som då var Sveriges modernaste invigdes 1964 och har Bror Thornberg och Torsten Roos som arkitekter.


Förberedelser inför nya miljökrav påbörjades 1993 genom att två nya ugnar med efterbränning av rökgaserna installerades av MITAB i Forsbacka AB.


Reningsanläggning (textilfilter med aktivt kol och kalk) installerades och togs i bruk 1997. Det var då den första anläggningen i landet med en fullskalig rening (Osby Parca).

Tekniken i den nya anläggningen klarade inte kapacitetsmässigt de antal kremationer som behövde utföras under en normal arbetsdag, utan arbetet fick bedrivas i två skift vilket innebar långa driftstider med högt slitage som följd.

Våren 2007 gjordes en statusbesiktning av anläggningen med en rekommendation om att påbörja processen med att bygga om krematoriet.

Efter en omfattande process med tillstånd (miljö, antikvariskt, bygglov m m), projektering, upp­handling och byggande står nu den nya anläggningen klar.

Efter 14 år och ca 40.000 kremationer (12 – 15 st/dag) har nu den gamla anläggningen tagits ur drift. Totalt har det från 1932 t o m 2014 gjorts 153.745 kremationer i Malmö.


Krematorietekniken har levererats och installerats av MITAB i Forsbacka AB och byggarbe­tena har Peab i Sverige AB svarat för. Framtagande av programhandlingar och förprojektering har utförts av Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund genom teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Energiprojekt AB.

Den nya anläggningen var efter en inkörningsperiod klar att ta i drift 2010-10-21. Den totala kostnaden uppgick till ca 50 miljoner kr inkl moms, varav ungefär halva beloppet kan hänföras till de krematorietekniska delarna och resterande till byggnads- och markarbeten.

Det var vid ibruktagandet Sveriges modernaste krematorium, med bästa standard såväl övervakningsmässigt som ur teknisk synvinkel.


Historik

Den första europeiska likbränningskongressen ägde rum i Dresden 6 – 7 juni 1876.

Där beslutades om följande kvalitetskrav: (följer i princip dagens etiska regler)

-           fullständig förbränning

-           kremering får endast ske i för ändamålet avsedda anläggningar

-           förbränning måste ske luktfritt

-           askan måste vara ren, vit och lätt att hopsamla

-           anordningarna och kremeringarna måste vara förmånliga

-           flera kremeringar måste kunna utföras i följd


Svenska Likbränningsföreningen bildades1882 (Eldbegängelseföreningen från 1917)

Den första svensken som kremerades i ett krematorium var f d medicinalrådet S.E. Sköldberg och han kremerades i Gotha, Tyskland den 29 mars 1884. Därefter kremerades ytterligare fem svenskar i Gotha fram till 1887.


Sveriges första krematorium byggdes på Nya kyrkogården i Stockholm och togs i bruk den 15 oktober 1887. Byggnaden mätte 10 x 6 meter och kostade 13.000 kr att uppföra.

Den första som kremerades i Sverige var disponenten Ernst Kjellerstedt, chef för Gefle bryg­geri som avled hastigt under en affärsresa till Stockholm.

Våra svenska krematorier har haft sin största tillväxt under tidigt trettiotal fram till sjuttio­talet, då många nya anläggningar uppfördes. I Sverige finns idag 66 krematorier i drift.





Teknisk information

  • Tre individuella kremationsugnar med separat reningsanläggning till varje, vilket innebär att respektive enhet kan köras oberoende av de andra
  • Kapacitet: 5 – 6 kremationer/ugn och dag
  • Anläggningen drivs med olja och det åtgår ca 25 – 30 liter/kremation
  • Ugnsmått för normal kista, bredd 800 x höjd 650 x längd 2.200 och för bred kista bredd 1.000 x höjd 700 x längd 2.200
  • Insättningstemperatur får ej understiga 700 grader i huvudbrännkammaren och ej under­stiga 800 grader i efterbrännkammaren av rökgaserna. Under processen stiger tempe­raturen till ca 1.000-1.100
  • Rökgaserna kyls ner till ca 130 grader innan de passerar filtret. I denna kylningsprocess bildas ett överskott av värme som tillvaratas i en ackumulatortank och därefter används för uppvärmning av byggnaden.
  • Reningsmetoden är textilfilter som är belagt med aktivt kol, ca 0,25 kg/kremation
  • Avfall (kvicksilverbemängt kol) skickas via Sysav Kemi i Malmö till Sakab i Kumla för destruktion och deponi
  • Kremationsprocessens undertryck regleras numera endast med hjälp av en kraftig rökgasfläkt
  • Processen övervakas och styrs med Flexcons senaste programvara och följs på wide­screenskärmar
  • Kistförvaringskapaciteten i kyl- och frysrum har utökats till 160 platser


Basfakta Malmö 2013

- Folkmängd 312.994

- Avlidna 2.677

- Kremationer 2.755

- Kremationsprocent 87%